Alexandra Lilja

Ni är några som har hört av er till mig och frågat om jag lever, ingen aktivitet här, på facebook eller på instagram. Men ja, jag lever. Knappt. Skola, nollning,  I måndags kände jag mig halvrisig och det slog till i tisdags, tokförkyld. Låg däckad hela onsdagen och torsdagen bestod av skola 10-16 sen var det min tur att Kåra mellan 17 och 0415, det hälpte inte direkt. Mitt i allt detta gjorde jag en spontanare och anmälde mig till kvalen inför Nordic Showdown, mycket intelligent.

 

Idag, fortfarande sjuk, var jag tuvngen att ta tag i det då resultatet måste in senast imorgon. 

 

 

Första varvet gick bra, sen gick jag helt in i väggen. Det började väsa i bröstet direkt och jag hade verkligen ingen ork. Drog på mig rätt många onödiga no rep också som stal energi. Jag var så frustrerad och jag var så ledsen. Började böla som ett litet barn direkt efteråt, det har aldrig hänt förut. Men någongång måste vara den första gången. Så grymt besviken. Egentligen vet jag inte på vad. Inte direkt på mig själv, jag har varit sjuk (och fortfarande är). Det är ju dessutom helt spontant så ingenitng jag verkligen tränat för eller hoppas på. Men detta var någonting jag faktiskt skulle kunna skramla ihop några reps på, toes to bar kan jag egentligen, burpees gör vi konstant, wall balls brukar också flyta på riktigt bra och Kb är inte heller några större problem. Lovar att nästa WOD kommer innehålla saker jag inte kan, så går det åt helvete då med. Heja mig! 

 

Innan idag tänkte jag att det är bättre att jag kör då några reps är bättre än inga reps. Nu är jag inte lika positiv, jag vill inte ens rega mitt resultat när alla får se hur jävla sist jag ligger. 

 

 

Ikväll är det Togasittning på Kåren, förra året var det hur lyckat som helst hoppas det bli minst lika bra detta år.